Jag tillhör de som hellre äter en apelsin än tar en C-brus. Jag missbrukar hellre kaffe än knaprar koffeintabletter. Enda gången jag kan tänka mig konstgjord effekt är när jag tränar. Då slinker neonfärgad, citronsyrad, uppsockrad sportdryck ner utan att jag bryr mig en sekund om hur det faktiskt smakar.

Härom dagen damp en färgglad låda ner på hallmattan. Vitamin Water från Glaceau, dvs Coca Cola’s globala satsning på att ta över marknaden för smaksatt icke kolsyrat energivatten. Utan att gå in i detalj på vad dryckerna innehåller kan jag nämna att det främst rör sig om vatten, fruktos, vanligt socker, citronsyra, vitamintillskott och smakämnen. Dryckerna marknadsförs som vitaminvattnet från New York, där varje flaska täcker in ett särkilt energibehov såsom baksmälla, tung eftermiddag på jobbet, på väg att bli sjuk etc. Reklambyrån har slagit knut på sig själv med ungdomliga copytexter skrivna av någon som troligtvis inte är särskilt ung själv.

Nåväl, eftersom jag skriver om det som dricks, har dåligt med vitaminvatten i referensbiblioteket och är tämligen ointresserad av smaksattvatten har jag givit mig hän lådan ni ser på bilden. En metodisk bedömning av alla sex drycker utan poäng. Hoppas det smakar!

Multi-V lemonad (b-vitamin+zink)
Färgen är blek,  grumlig och ljusgrå. Nyansen påminner om smältvatten från stockholmssnö och det doftar svagt av citronsaft, lime och skokartong. Smaken påminner om utspädd sportdryck, sådan där man blandar själv fast med för lite pulver. De friska citrustonerna piggar upp, liksom allt socker, men avslutet är abrupt.

Ignite tropisk citrus (b-vitamin+guarana)
Färgen är intensivt diskmedelsgul och svagt grumlig. Doften är mycket lik Apotekarnes Passionsfruktäsk men aningen mer artificiell. Bakom de gula fruktgodisaromerna finns toner av disktrasa och rengöringsmedel. Smaken upplevs inte lika söt som doften antyder och många av aromerna minimerade, vilket kanske är bra. Eftersmaken hänger dock kvar sekunden längre än glaset innan.

Power-C Drakfrukt (b-vitamin, c-vitamin)
Intensiv cerisefärg som skiner likt neon.  Kanske den ärligaste färgen? Doften är artificiellt bärig. Som en fullproppad lördagspåse med tonvikt på sura nappar Bassett’s röda och svarta vingum. Smaken är som smält isglass. Söt, nästan sliskig, men uppbalanserad av citronsyra. Inte helt olik Funlight i uttrycket.

Essential Apelsin+Apelsin (c-vitamin+kalcium)
Apelsinskalsfärgat, lätt grumligt utseende. Tydliga aromer av mandarin, mogen apelsin med en tydlig kemisk biton. Jag minns med stor glädje de finska ananaskaramellerna i den blåa plåtasken som min farmor brukade bjuda på. Godisreferenserna till trots är nog det här den mest frukttrogna – Apelsin+Apelsin når fram – men avslutet är kort.

D-fence Hallon-Äpple (c-vitamin+zink)
Färgen påminner om glaset innan men nyansen rör sig mot julrött. Doften är inte helt olik Bob’s Hallonsaft men har också ett stänk av Funlight-aspartam. I buketten finns även godiskörsbär och icke hemmagjord äppelmos. Smaken är tunn och här dominerar äppligheten. Kort avslut. Vilket jag börjar bli trött på att skriva.

Restore Blandfrukt (b-vitamin + kalium)
Ceriserosa med violetta inslag. Doften är medelintensiv men hyfsat komplex. Blandad röd frukt som drar åt det tropiska/karamelkungen hållet. Granatäpple, godiskörsbär, gröna geléhjärtan. Smaken är något helt annat. Ungefär som att allt klumpat ihop sig till ett enda stort tuttifruttihubbabubba fast med utan intensitet. Så kan det gå när man blandar äpplen och geléhjärtan!

Nu är jag förebyggande frisk, supperpigg och på väg för att borsta tänderna. Trevlig helg och kom förbi Tracks & Bottles om ni är i Stockholm.